Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
tis 22 maj 2018, vecka 21
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





EKG-atlas, retledningshinder

Uppdaterad: 2018-01-11
Docent Roland Müller-Suur, Emro Medical AB/

Granskad av: Seniorprofessor Karl Swedberg, Medicinkliniken/SU/Östra Sjukhuset
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet

Patientinformation från 1177 Vårdguiden:

  • Utskriftsvänlig version av faktabladet

INSTRUKTION: Klicka på de röda länkarna nedan för att visa EKG-remsorna (öppnas i ett nytt fönster).



ATRIO-VENTRIKULÄRA BLOCK
 

AV-block I
 

Kännetecknande för AV-block I är att överledningstiden mellan förmak och kammare är förlängd (PQ-tid > 0,22 sek). Alla P-vågor följs av QRS-komplex.
 

  • AV-block I
    - Sinusrytm, PQ-tid 0,26 s
    - Vänsterställd elaxel
    - Pappershastighet 50 mm/sek
    OBS! V1-V6-registreringar saknas

  • AV-block I
    - Sinusbradykardi.
    - AV-block I med mycket lång PQ-tid (0,54 s).
    - Lång QT-tid. QTc 499 ms (QTc = QT-tid korrigerat för aktuell hjärtfrekvens).
    - Laterala ospecifika ST-T-förändringar.
    - Generellt låga amplituder

  • AV-block I i vila, i regress vid sympatikotoni

    a)
    - Vilo-EKG liggande med sinusrytm 84 slag/min och förlängd överledning 0,34 s som vid AV-block I.
    - Normala kammarkomplex.

    b)
    - EKG taget under cykelbelastning (180 W) med sinusrytm 141 slag/min, överledning normaliseras till 0,14 s vilket ses bäst i V1 och V2.
    - En del muskelartfakter.
    - Splittring av QRS i V4 inom normalvariationen, ses även på vilo-EKG i a).
    - Således regress av AV-block under arbete.


AV-block II, Mobitz typ 1
 

AV-block II med Wenchebackfenomen kallas även AV-block II, Mobitz typ 1. Kännetecknas av att PQ-tiden succesivt förlängs tills P-våg utan efterföljande QRS-komplex uppträder. Bortfaller vartannat QRS-komplex (2:1-blockering) uppfattas det som AV-block II, Mobitz typ 2 (se nedan).
 

  • AV-block II Mobitz typ 1 (Wenkebachfenomen)
    - Sinusrytm.
    - AV-block II Mobitz typ 1 med Wenckebachfenomen.
    - QS-komplex anteriort (V2-V4) som tecken på geomgången transmural anterior infarkt samt patologisk Q-våg inferiort (II, aVF, III) som tecken på genomgången inferior infarkt.

  • AV-block II Mobitz typ 1 (Wenkebachfenomen)
    - Endast avledning I, II, III, V1, V3 och V5 visas.
    - Sinusrytm.
    - AV-block II, Mobitz typ 1 med Wenchebachfenomen. PQ-tiden förlängs succesivt vartefter det 8:e QRS-komplexet bortfaller.
    - Bifasiskt T-våg avledning V5.


AV-block II, Mobitz typ 2
 

Kännetecknas av att vissa P-vågor ej överleds till kamrarna, d v s P-våg utan efterföljande kammarkomplex. PQ-tiden är konstant i de överledda slagen. Ovanligare än Mobitz typ 1 och anses allvarligare. Leder i högre grad till totalt AV-block (se nedan).
 

  • AV-block II Mobitz Typ II
    - Sinusrytm
    - 2:1 blockerade P

  • AV-block II Mobitz Typ II
    - Pappershastighet 25 mm/sek. Endast extremitetsavledningarna visas.
    - Sinusrytm, kammarfrekvens 48 slag/min, förmaksfrekvens 96 slag/min.
    - AV-block II, Mobitz typ 2 med 2:1 blockering.
    - Patologisk Q-våg samt ST-höjning inferiort (II, aVF, III). Reciprok (spegelbild) ST-sänkning lateralt (aVL, -aVR). Således tecken på aktuell inferior infarkt.


AV-block III
 

AV-block III kallas också totalt AV-block, då inga förmaksimpulser överleds till kamrarna. För att asystoli inte skall inträda måste ett ersättningsfokus distalt om blocket ta över. AV-dissociation föreligger, d v s kamrarna och förmaken slår oberoende av varandra.
 

SA - BLOCK
 

  • SA - Block
    - Grundrytm är sinus men efter det 4:e slaget ses en paus betingad av ett sinus-atrial (SA) block där en sinusexcitation inte leder till P-våg utan först nästa sinusexcitation inducerar P som vanligt.
    - SA-block föreligger när pausen är en exakt multipel av föregående RR-intervall.
    - För övrigt ses normal QRST-konfiguration.


SKÄNKELBLOCK
 

Högersidigt skänkelblock
 

Kännetecknas av en andra R-våg (R') i högersidiga avledningar (V1-V2) samt breda trubbiga S-vågor i vänstersidiga avledningar (V5-V6, aVL, I). Även högersidiga repolarisationsförändringar ses (ST-sänkning och negativ T-våg) som under arbete kan vara mer utbredd (V1-V4).
 

  • Högersidigt skänkelblock
    - Sinusrytm.
    - Breddökade QRS-komplex (QRS-duration > 0,12 sek).
    - M-formade QRS avledning V1-V2.
    - Bred S-våg avledning V6.

  • Högerskänkelblock och förmaksflimmer
    - Oregelbunden rytm, 60/min, utan tydliga P-vågor men förmaksflimmervågor i V1-V3, breddökade QRS 0,138 s, M-formad i V1 och med T-negativitet i V1, således höger skänkelblock.


Vänstersidigt skänkelblock
 

Kännetecknas av breda R-vågor och repolarisationsförändringar (ST-sänkning samt T-negativitet) i vänstersidiga avledningar (V5-V6, aVL, I) samt breda, djupa S-vågor i högersidiga avledningar (V1-V2). QRS-duration > 0,12 sek.
 


Vänster främre fascikelblock (LAH)
 

Kännetecknas av vänsterställd el-axel i frontalplanet, mindre än –30 grader. QRS-duration ej över 0,12 sek. Liten Q-våg i avledning I samt liten r-våg i avledning III.
 


Vänster bakre fascikelblock (LPH)
 

Kännetecknas av högerställd el-axel > 105 grader, liten r-våg i I och liten q-våg i III, samt normal QRS duration. I anglosaxisk litteratur kallas block på den vänstra bakre fascikeln left posterior hemiblock. I svensk nomenklatur används vänster bakre fascikelblock eller posterobasalt fascikelblock alternativt förkortningen LPH.
 

  • Vänster bakre fascikelblock
    - Sinusrytm 58 slag/min, normal överledningstid (0,13 s)
    - Högerställd el-axel (+113 grader)
    - Liten r-våg i I och liten q-våg i III
    - QRS tid 102 ms.

Bifascikulärt block
 

  • Bifascikulärt block (RBBB + LAH)
    - Sinusrytm
    - Högersidigt skänkelblock
    - Vänsterställd elaxel som vid vänster främre fascikelblock
    - Kallas också bifascikulärt block

  • Bifascikulärt block (RBBB + LAH) ex 2
    - Sinusrytm, frekvens 73 slag/min
    - Högerställd el-axel i frontalplanet
    - Högersidigt skänkelblock (RBBB) samt extrem vänsterställd elaxel, –76 grader, således vänstersidigt främre fascikelblock (LAH), d v s bifascikulärt block.
    - Patologiskt EKG

  • Bifascikulärt block (RBBB + LAH) ex 3
    - Sinusrytm 87 slag/min
    - Normal PQ-tid 0,18 sek
    - Högersidigt skänkelblock (RBBB) samt extrem vänsterställd elektrisk axel minus 92 grader således vänstersidigt främre fascikelblock (LAH) d v s bifascikulärt block
    - Patologiskt EKG

  • Bifascikulärt Block (RBBB + LPH)
    - Sinusrytm 56 slag/min
    - PQ tid vid övre normalgränsen, 0,22 s
    - Bifascikulärt block med höger skänkelblock (RBBB) och vänster bakre fascikelblock (LPH) med extremt högerställd elaxel (+100 grader).
    - I V1 negativ T på grund av RBBB

OBS! Bifascikulärt block kan vara en kombination av höger skänkelblock och vänster främre eller bakre fascikelblock, där det vänstra främre fascikelblocket medför extremt vänsterställd elaxel och där det vänster bakre fascikelblocket medför en extremt högerställd elaxel. Den sistnämnda kombinationen är mycket sällsynt.
 

Gå till början av sidan.

Copyright © 2018, Internetmedicin AB
ID:1340