Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
sön 21 oktober 2018, vecka 42
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Myotonia congenita

Uppdaterad: 2018-09-20
Med dr Ólöf Eliasdóttir,  Neurologiska kliniken/Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Granskad av: Docent Bengt Göran Hansson, Medicinkliniken/Hallands sjukhus, Halmstad
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet


BAKGRUND
 

Myotonia congenita är ärftlig sjukdom som anses orsakas av minskad Cl-jonkonduktans i muskelfibermembranen. Sedan 1992 har över 50 sjukdomsframkallande mutationer identifierats i skelettmusklernas gener för spänningsberoende Cl-jonkanaler. I vissa familjer med diagnosen myotonia congenita kan dock ingen mutation påvisas.

Thomsens sjukdom kallas den autosomal dominanta formen av sjukdomen och Beckers sjukdom den autosomal recessiva formen.


Beckers sjukdom

Beckers sjukdom är vanligare än Thomsens sjukdom. Den debuterar senare, vanligtvis vid 6-20 års ålder. Prevalensen i Tyskland är cirka 1/23.000-50.000, vilket innebär att 1 % av denna befolkning tros vara heterozygoter. Cirka 32 punktmutationer är kända, nästan alla hos den vita befolkningen.


Thomsens sjukdom

Mycket sällsynt. Sjukdomsdebuten sker vid födseln eller under den tidiga barndomen. Thomsens sjukdom är autosomalt dominant ärftlig med hög penetrans. Cirka femton punktmutationer har beskrivits ("missense" och "nonsense"). Betydande klinisk heterogenitet förekommer. Vissa personer med dessa mutationer saknar symtom och i enstaka fall även EMG-förändringar.


Etiologi

Vid myotonia congenita sker myotona urladdningar på grund av hyperexcitabla membran. Myotoni innebär att muskulaturen inte slappnar av normalt efter kontraktion. Samtliga skelettmuskler kan drabbas vid sjukdomen. Myotonin uppkommer ofta vid hastiga och kraftfulla rörelser föregånget av vila (t ex vid uppresning eller när patienten pratar). Den är i regel inte smärtsam. Myotonin är uttröttbar och avtar vid upprepat muskelarbete ("warming-up"). Detta skiljer den från paramyotonia congenita. Orsaken till "warming-up"-fenomenet är oklar. Även plötsliga ljud kan hos myotonipatienter ge upphov till generell stelhet. Stelheten kan i sin tur orsaka att patienten faller omkull. Patienten kan även uppleva svaghet i samband med myotonin. Myotonin leder i regel till hypertrofi av musklerna. Under graviditet kan myotonin temporärt förvärras.

Myotonisymtomen förvärras av vissa mediciner t ex adrenalin, betaadrenerga agonister, propranolol, kolkicin, acetylkolinesterashämmare och kalium. Stora mängder alkohol, stress, kyla och fasta kan även utlösa myotoni.

I samband med narkos bör succinylkolin undvikas då det kan utlösa kraftig myotoni som kan försvåra andningen och intubering.

 

Epidemiologi
 

Prevalensen av myotonia congenita är 0,2-0,9/105 i Mellaneuropa medan prevalensen i norra Finland är 7,3/105 (i regel recessiv form). Beckers myotoni är ungefär dubbelt så vanlig som Thomsens sjukdom.

 

Ärftlighet
 

Myotonia congenita orsakas utav mutationer i voltage gated CL-jonkanal i CLCN1-genen på kromosom 17. Sjukdomen kan både vara autosomal dominant och recessiv. Den kliniska indelningen i Thomsens respektive Beckers sjukdom baseras helt på ärftlighetsgången. Kliniskt kan detta vara svårvärderat eftersom lindriga och asymtomatiska fall kan missas. Dominant sjukdom kan feltolkas som recessiv om inte DNA-analys eller noggrant EMG på släktingar utförs. Penetrans och expressivitet kan också variera. Det har visat sig att det förekommer en mutation som ärvs omväxlande dominant och recessivt.


 

SYMTOM
 

Beckers sjukdom
 

  • Muskelstelhet som påverkar i regel samtliga muskler. Muskelpåverkan är ofta svårare än vid Thomsens sjukdom.
  • Muskelstelhet efter vila är vanligt och förbättras av kontinuerlig fysisk aktivitet.
  • Måttligt alkoholintag har gynnsam inverkan, men högt intag förvärrar symtomen.
  • Ofta fluktuerande muskelstyrka.

Thomsens sjukdom
 

  • Muskelstelhet (myotoni/svaghet), speciellt efter vila. Förbättras av kontinuerlig fysisk aktivitet ("warming up").
  • Ögonlocken, benen och distala övre extremiteterna är mest drabbade.
  • Extensormuskulatur drabbas oftare än flexormuskler. Eventuellt förekommer dysartri och strabism.
  • Ibland förekommer muskelsvaghet efter ansträngning.


DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Dystrofia myotonika
    Den vanligaste sjukdomen som ger myotoni. Patienter med DM har framför allt myotoni i händer och tunga samt muskelsvaghet typiskt i fötter, händer och ögonlock medan myotonin i myotonia congenita drabbar stora proximala muskelgrupper.

  • Paramyotonia congenita
    Där myotonin börjar vid kortvarigt upprepat muskelaktivitet.


Visa översikt "Dystrofia myotonika"



UTREDNING
 

Anamnes

Beckers sjukdom
 

  • Muskelstelhet börjar ofta i nedre extremiteterna och progredierar sedan med tiden även till övre delen av kroppen.
  • Symtomen förvärras av kyla.
  • Män är ofta mer påverkade än kvinnor.

Thomsens sjukdom
 

  • Muskelstelhet som blir bättre efter upprepade rörelser (warming up). Vanligt att stelheten kommer i början av rörelsen, t ex när patienten ska resa sig hastigt från stol och gå upp för en trappa. När rörelsen är initierad och patienten har gått några trappsteg minskar stelheten och rörelsen blir lättare.

  • Myotonin påverkas av kroppstemperatur och klimat, och symtom förvärras av kyla och sinnesstämning. Emotionell anspänning ökar ofta myotonin.

Status
 

  • Perkussion av muskel utlöser myotoni.
  • Ögonlocksmyotoni, stelhet i ögonlocken när patienten tittar först uppåt och sedan hastigt neråt.

Beckers sjukdom
 

  • Ibland ses lätt muskelatrofi/svaghet ff a i armarna
  • Hypertrofi av höft- och benmuskler.

Thomsens sjukdom
 

  • Muskelhypertrofi (sekundärt till myotonin) är vanlig, men i regel lindrigare än vid Beckers sjukdom.

  • Vid upprepade abduktioner av axeln mot motstånd kan man se att första är stark, andra är svag och med fler repetitioner blir patienten stark igen ("warming up" fenomen).

Labb
 

  • CK (kan vara lätt ökat vid Beckers sjukdom)

  • DNA-analys med helexomsekvensering. Där analyserar man en panel av de kända generna som kan orsaka både Thomsens och Beckers sjukdom. Provet skickas till närmaste kliniskt genetiskt laboratorium.

Bilddiagnostik

Bilddiagnostik behövs inte vid typisk klinisk bild.

 

Övrigt
 

  • EMG
    Markant myotoni utan tecken på myopati (dock vid Beckers sjukdom kan 2/3 av patienterna visa bild som vid myopati).

  • Muskelbiopsi
    Typ 2B-fibrer saknas eventuellt (orsaken oklar). Möjligen ses även ökad fiberstorlek, interna kärnor. Även andra mindre ospecifika morfologiska förändringar förekommer. Således är biopsi vid myotonia congenita inkonklusiv och bör undvikas.


BEHANDLING
 

Många patienter har lindriga symtom och lär sig leva utan medicinering. Myotonin behandlas vid behov. Licenspreparatet mexiletin (Mexitilin från TEVA) 150-600 mg/dygn har effekt vid myotonia congenita (behandlingen fordrar att patienten har ett normalt EKG). Börja med 50-200 mg v.b, relativt låg dos brukar räcka.
Nya studier visar effekt av lamotrigin (Lamictal) dos 100 mg x 1 på myotoni som är jämförbar vid det som är beskrivit av mexiletin.

Enligt en fallrapport har karbamazepin (Tegretol) är oftast andra linjens behandling. Uppges sakna effekt vid Thomsens sjukdom.

Acetazolamid (Diamox) uppges sakna effekt vid Thomsens sjukdom.

Försök undvika faktorer/mediciner som utlöser myotoni, t ex:
 

  • Adrenalin
  • Betaadrenerga agonister
  • Propranolol
  • Kolchicin
  • Kalium
  • Stora mängder alkohol

Muskelrelaxantia och acetylkolinesterashämmare kan utlösa myotoni och är kontraindicerade i samband med narkos. Dessa preparat försvårar intubation. Myotonin kan inte brytas med muskelrelaxantia. Kortverkande, icke depolariserande medel bör vid behov användas.


 

UPPFÖLJNING
 

Uppföljning sker av neurolog som monitorerar symtom och behandling med hjälp av klinisk genetik vid behov av genetisk vägledning.


 

PROGNOS
 

Thomsens sjukdom

Är inte progressiv. I regel är symtomen lindriga.


Beckers sjukdom

Varierande sjukdomsbild. De flesta utvecklar inte svårt handikapp men de som är svårast påverkade har kontinuerlig muskelsammandragning. Vanligtvis sker sjukdomsprogress under de första åren efter debuten fram till cirka 30-års ålder. Därefter är sjukdomen relativt stationär.

 

ICD-10

Myotona sjukdomar G71.1

 

Specificering:

-dominant (Thomsen) G71.1
-recessiv (Becker) G71.1
-UNS G71.1

 

Referenser
 

Neuromuscular disorders in clinical practice. B. Katirji et al (2nd ed). Springer 2014.

Diagnostic criteria for neuromuscular disorders. A.E.H. Emery (ed.), Europ. Neuromuscular Centre, Baarn, The Netherlands, 1994

Mannen bakom syndromet: Julius Thomsen. Läkartidn 1994;9:36:3178-3180

Walton J. et al.: Disorders of voluntary muscle, 6th edn., 1994

Lehmann-Horn F., Rüdel R.: Hereditary nondystrophic myotonias and periodic paralyses. Curr Opin Neurol 1995;8:402-410. Länk

Ptácek L.: The periodic paralyses and nondystrophic myotonias. Am J Med 1988;104:58-70. Länk

Barchi R.L.: Ion channel mutations affecting muscle and brain. Curr
Opin Neurol 1998;11:461-468. Länk

Nicholas P.D., Hanna M.G.: The skeletal muscle channelopathies: distinct entities and overlapping syndromes. Editorial review. Curr Opin Neurol 2003;16:559-568. Länk

Islander G., Jungner M.: Anestesi vid ärftlig perifer muskelsjukdom. Läkartidn. 2005;8:102:566-571. Länk

Andersen G., Hedermann G et al The antimyotonic effect of lamotrigine in non-dystrophic myotonias: a double-blind randomized study BRAIN 2017: 140; 2295-2305. Länk

 

Gå till början av sidan.

Copyright © 2018, Internetmedicin AB
ID:1327