Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
tor 22 februari 2018, vecka 8
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Epikondylit - lateral

Uppdaterad: 2017-07-28
Överläkare Anders Stålman, Capio Artro Clinic/Sophiahemmet
Överläkare Per Lindblom, Ortopedi/Södertälje sjukhus

Granskad av: Professor Urban Lindgren, Ortopedi/Karolinska Institutet
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet

Patientinformation från 1177 Vårdguiden:

  • Utskriftsvänlig version av faktabladet


BAKGRUND
 

Lateral epikondylit eller tennisarmbåge är ett vanligt smärttillstånd från muskelfäste på utsidan av armbågen, oftast på dominant sida. Tillståndet uppkommer framför allt hos individer som arbetar med tunga repetitiva rörelser såsom t ex snickare och är som benämningen av problemet antyder vanligt hos tennisspelare. 50 % av alla tennisspelare har genomgått någon period med tillståndet. Prevalensen är mellan 1-2 % i en befolkning mellan 34-55 år.

 

Orsaker
 

Repetitiva sträck- och vridrörelser där handgreppet används medför överbelastning i handledens sträckmuskulatur och deras ursprung vid laterala epikondylen (utsidan av nedre överarmsbenet) vilket leder till degenerativa skador på senan till fram för allt m. extensor carpi radialis brevis (ECRB) och i förlängningen ett ihållande smärttillstånd.


 

SYMTOM
 

Smärta från utsidan av armbågen vid lyft med pronerad underarm (handflatan pekande nedåt), även lyft av lätta saker som mjölkpaket eller att hälla ur en kanna kan vara mycket smärtsamma. I regel saknas vilovärk och utstrålande smärta.

 

Kliniska fynd
 

Palpatorisk ömhet över extensorursprunget vid laterala epikondylen. Smärta vid extension av handleden mot motstånd. Passiv uttänjning av extensormuskulaturen kan utlösa smärta.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

Inklämning av en djup nervgren från n. radialis (n. interosseus posterior) vid m. supinator, s k radialtunnelsyndrom, kan ge värk vid utsidan av armbågen som strålar ner i handen, fr a tumme och pekfinger. Palpationsömheten är dock lokaliserad ca 4 cm distalt om laterala epikondylen djupt i muskulaturen. Detta tillstånd kan särskilt misstänkas hos patienter med symptomduration > 1 år.


 

UTREDNING
 

Typisk anamnes och klinik räcker för diagnos. EMG-ENeG kan övervägas vid misstanke om nervinklämning men resultatet är ofta inte konklusivt och diagnosen grundar sig framför allt på klinik och anamnes. Röntgen kan vid tveksamhet utföras för att utesluta annan orsak till smärtan, men vid typiska epikondylitsymtom föreligger ingen indikation för röntgen.


 

BEHANDLING
 

Lateral epikondylit har en stor självläkningspotential och nära 90 % kan beräknas bli besvärsfria inom 1 år varför exspektans är lämpligt. Tillståndet kan vara svårbehandlat och i akutskedet kan antiinflammatoriska läkemedel som tabletter, eller i gelform för lokal behandling, ge smärtlindring. Senor är starka strukturer med relativt andra vävnader låg vaskularitet, cirkulation och metabolism vilket gör att senläkning är en mycket långsam process. Vila hjälper sällan enbart utan senan måste stimuleras på ett avvägt sätt. En viktig åtgärd är att anpassa arbets- eller fritidaktivitet som utlöst tillståndet. Det är ofta av värde att ta hjälp av en sjukgymnast eller i vissa fall arbetsterapeut och en rad behandlingsalternativ finns beskrivna såsom stretching av extensormuskulaturen, excentrisk träning av handledssträckare, akupunktur, stötvågsterapi (ESVL), laserterapi men ingen övertygande effekt har kunnat påvisas. Avlastande s k epikondylitbandage eller stabiliserande handledsortos kan prövas. Sjukskrivning krävs sällan.

Traditionellt har man använt sig av kortisoninjektioner djupt mot extensorursprunget. Det är viktigt att veta att kronisk sensmärta - tendinopati vanligen ej är ett inflammatoriskt tillstånd utan snarare en stressreaktion, en degenerativ process som uppstår när kroppens läkningskapacitet överskrids genom upprepade mikrotrauman, vilket leder till nedsatt vävnadsläkning. Indikationer finns på att kortisoninjektion kan ge kortsiktig smärtlindrande effekt men vara negativ för prognosen på längre sikt och rekommendationen blir att kortison bör undvikas. Vid svåra akuta besvär kan det i vissa fall vara indicerat med 0,5 ml triamcinolon, alt metylprednisolon, vid extensorursprunget. Möjlig bieffekt är lokal hudatrofi. På senare tid har även andra substanser såsom Botoxbehandling av ECRB prövats men detta får anses ofullständigt utvärderat.

I ett fåtal behandlingsresistenta fall kan kirurgi komma ifråga. Homans operation innebär borttagande av degenerativ vävnad vid ursprunget för ECRB och kan utföras som dagkirurgisk åtgärd i lokalbedövning. Denna operation är sällan indicerad och prognosen efter utfört ingrepp är osäker.


 

ICD-10

Lateral epikondylit M77.1

 

Sjukskrivning

Sjukskrivning krävs sällan och i första hand ska anpassade arbetsuppgifter prövas.

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:

M77 Andra entesopatier (sjukdomar i perifera ligament- och muskelfästen)

Gå till början av sidan.

Copyright © 2018, Internetmedicin AB
ID:128