Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
sön 21 oktober 2018, vecka 42
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Perikardit

Uppdaterad: 2018-09-29
Professor Bert Andersson, Kardiologkliniken/SU/Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Granskad av: Seniorprofessor Karl Swedberg, Medicinkliniken/SU/Östra Sjukhuset
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet

Patientinformation från 1177 Vårdguiden:

  • Utskriftsvänlig version av faktabladet

Annonsören har inte något inflytande på innehållet i Internetmedicin.se


BAKGRUND
 

Perikardit är en inflammation i hjärtsäcken, vilken kan vara primär eller sekundär till andra sjukdomstillstånd. Många fall av perikardretning är lindriga och självläker obemärkta. I ett finskt register uppskattades incidensen för sjukhuskrävande akut perikardit till 3,3/100 000. Högst är incidensen bland män i åldern 16-65 år. Mortaliteten är ca 1 % och ökar med stigande ålder och komorbiditeter, såsom svåra infektioner.

Perikardit förekommer ofta med olika grader av myokardit. Myokardit kan också förekomma utan perikardit.

PM – Myokardit
PM – Perikardutgjutning och tamponad
PM – Konstriktiv perikardit

 

Etiologi
 

  • Infektion
    Alla infektiösa agens kan orsaka perikardit. Virus är den vanligaste orsaken i Sverige (Coxsackie B, influensa, herpes, HIV m fl). I utvecklingsländer är tuberkulos den vanligaste orsaken och fall förekommer i Sverige. I de flesta fall kan dock inget agens påvisas.

  • Systemsjukdomar
    Perikardit kan orsakas av t ex SLE och vissa andra bindvävssjukdomar.

  • Läkemedelsreaktioner
    Övekänslighetsreaktioner mot läkemedel och vaccinationer.


SYMTOM
 

  • Infektionssymtom
    Såsom övre luftvägs- och influensaliknande besvär, feber och gastroenterit, föregår ofta sjukdomen men är inte obligata.

  • Bröstsmärta
    Är ofta andnings- och lägeskorrelerad

  • Hjärtklappning eller ojämn hjärtrytm

  • Andfåddhet


DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

SYMTOM
 

Om patientens allmäntillstånd är gott och nedanstående undersökningar ej ger misstanke om allvarlig hjärtpåverkan, behöver ytterligare utredning ej genomföras.

 

Anamnes
 

  • Förlopp
    Kartlägg insjuknandet. Ett subakut insjuknande har sämre prognos.

  • Sjukhistoria
    Nyligen genomgången ÖLI? Andra sjukdomar?

  • Läkemedel

Status
 

  • Allmäntillstånd
    Eventuellt infektionsbild, allmäntillståndet vanligen gott

  • Hjärta
    Gnidningsljud (knarrande karaktär: "fotsteg i nysnö"), varierar med puls, andning och kroppsläge, kan höras bäst i sittande.

Labb
 

  • Elstatus
    Oftast normalt.

  • Leverstatus
    Lättare avvikelser

  • CRP och SR
    Kan vara förhöjda

  • Troponin T
    Kan vara förhöjt som tecken till myokardpåverkan

  • Tyreoideastatus
    TSH, T3/T4

  • NT-proBNP
    Avspeglar graden av hjärtpåverkan.

  • Virusserologi
    Konventionell virusserologi ger sällan utslag vid perimyokardit. Modernare diagnostik med PCR-teknik kan ibland avslöja pågående virusinfektion, men specifikt virus måste då testas.

EKG
 

12-avlednings-EKG kan visa:
 

  • Generella ST-höjningar
  • T-vågsförändringar
  • Grenblock
  • AV-block
  • Extrasystolier

Sådana förändringar antyder myokarditinslag eftersom perikardiet i sig är elektriskt inert.

 

Radiologi
 

  • Lungröntgen
    Hjärtförstoring tyder på hjärtsvikt eller perikardutgjutning, lungstas vid hjärtsvikt.

  • Ekokardiografi (UCG)
    Vid misstanke om allvarlig hjärtpåverkan eller osäkerhet kring svårighetsgraden kan en ekokardiografisk undersökning göras. Då kan graden av myokardpåverkan bedömas samt undersökas om det föreligger någon perikardvätska. Prognosen är sämre vid en vätskespalt på över 20 mm eller om tamponad föreligger.


BEHANDLING
 

Initial övervakning på sjukhus med ischemi- och arytmiövervakning kan vara indicerad vid uttalade symtom, oklar klinisk bild eller tecken till dålig prognos, såsom:
 

  • Hög feber
  • Ultraljudsfynd
  • Tecken till myokardit
  • Antikoagulationsbehandling
  • Immunosuppressiv behandling
  • Trauma

Poliklinisk uppföljning är annars tillräcklig. I regel är symtomatisk behandling tillräcklig.


Antiinflammatoriska läkemedel

Om patienten inte har någon hjärtsvikt kan NSAID-preparat ges, t ex ibuprofen 600 mg x 3 i 1-2 veckor. Kolkicin (Colrefuz) har god akuteffekt och minskar risken för återfall. Doser 0,5 mg x 1 (< 70 kg) och 0,5 mg x 2 (> 70 kg).


Övrigt

Steroider är sällan indicerade och ska användas med försiktighet. Specifik behandling kan ges om infektiöst agens kan identifieras.

 

Recidiverande perikardit
 

Återfallsfrekvensen är relativt hög vid en första perikardit. Behandlingen är i första hand den samma som vid första insjuknandet, men indikationen för kolkicin är nu högre. Kolkicin kombineras då ofta med prednisolon 0,2-0,5 mg/kg/dag.

I sällsynta fall där kolkicin och steroider inte räcker för att förhindra återfall kan tyngre immunosuppression bli aktuellt:
 

Som sista utväg kan kirurgiskt avlägsnande med perikardektomi göras.


 

UPPFÖLJNING
 

Patienten bör avhålla sig från tyngre fysisk aktivitet närmaste veckorna eller längre tid om symtom kvarstår.

Hos elittränande individer rekommenderas minst 3 mån avhållsamhet från träning. CRP, EKG-fynd, eller ekokardiografi bör ha normaliserats innan man frikänner för träning.


 

PROGNOS
 

Återfallsfrekvensen är förhållandevis hög och drabbar cirka 30 % av patienter som haft sin första attack av akut perikardit.

Fynd som indikerar sämre prognos vid perikardit:
 

  • Feber (> 38°C)
  • Subakut förlopp
  • Stor perikardutgjutning (> 20 mm på ultraljud)
  • Dåligt svar på NSAID-terapi
  • Tamponad


ICD-10

Akut perikardit, ospecificerad I30.9
Akut perikardit UNS med tamponad I30.9A
Akut perikardit UNS utan tamponad I30.9B
Infektiös perikardit I30.1

 

Referenser
 

  1. Roberts WC. Pericardial heart disease: its morphologic features and its causes. Proceedings. 2005;18(1):38-55. Länk

  2. Kyto V, Sipila J, Rautava P. Clinical profile and influences on outcomes in patients hospitalized for acute pericarditis. Circulation. 2014;130(18):1601-6. Länk

  3. Imazio M, Belli R, Brucato A, Cemin R, Ferrua S, Beqaraj F, et al. Efficacy and safety of colchicine for treatment of multiple recurrences of pericarditis (CORP-2): a multicentre, double-blind, placebo-controlled, randomised trial. Lancet. 2014;383(9936):2232-7. Länk

  4. Imazio M, Brucato A, Adler Y. A randomized trial of colchicine for acute pericarditis. The New England journal of medicine. 2014;370(8):781. Länk

  5. 2015 ESC Guidelines for the diagnosis and management of pericardial diseases. Eur Heart J 2015:36:2921–2964. doi:10.1093/eurheartj/ehv318. Länk

Gå till början av sidan.

Copyright © 2018, Internetmedicin AB
ID:121