Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
lör 17 november 2018, vecka 46
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Astma, akut - vuxna

Uppdaterad: 2018-02-13
Docent, överläkare Alf Tunsäter, Verksamhetsområde Lung- och allergisjukdomar/Skånes Universitetssjukhus, Lund

Granskad av: Docent Bengt R. Widgren, Predicare AB/Göteborg
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Klicka här för att visa en patientbroschyr som hör till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet

Patientinformation från 1177 Vårdguiden:

  • Utskriftsvänlig version av faktabladet
Ladda ned PDF
Astma

Astma har ökat de sista decennierna – men vi vet inte varför. I dag har 5 – 10 procent av Sveriges sjuåringa...

Ladda ned PDF

Annonsören har inte något inflytande på innehållet i Internetmedicin.se


BAKGRUND
 

Akut astma kan vara ett livshotande tillstånd. Modern underhållsbehandling, främst med inhalationssteroider, har gjort att antalet personer som söker p g a akut astma har minskat. Astma kan debutera i vilken ålder som helst. Det förekommer att patienter söker akut p g a astma, utan att ha fått sjukdomen diagnostiserad tidigare.

 

Orsaker
 

Astma är en multifaktoriell sjukdom och därför varierar orsakerna till det akuta astmaanfallet. Vanliga orsaker är:

  • Dålig följsamhet till ordinationerna
  • Luftvägsinfektion
  • Allergenexposition (ex kattallergiker som exponerats för katt)
  • Överkänslighet för läkemedel (ex. ASA-överkänslighet)
  • Fysisk ansträngning
  • Kall luft


SYMTOM
 

  • Andnöd. Kan upplevas både i inspirium och exspirium.
  • Ronki

Kliniska fynd vid svår astma
 

  • Allmänt status: Andnöd. Allmänpåverkan. Vid livshotande tillstånd kan patienten vara omtöcknad eller medvetslös.

  • Lungor: Rikliga ronki. Observera att avsaknad av andningsljud kan vara tecken på livshotande astma. Förlängt exspirium.

  • Andningsfrekvens: > 25 andetag/min. Mäts som en del av vitalparameter B (breathing).

  • PEF: < 40 % av normalvärdet (< 200 L/min om normalvärdet ej är känt).

  • Hjärta: Pulsfrekvens > 120/min.

  • Syremättnad (vid luftandning): < 91 %. Mät blodgaser.


DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

UTREDNING/PROVTAGNING
 

Förutom auskultation av hjärta och lungor:

  • Spirometri (FEV1), (ev PEF). OBS! Utförs ej på patient som är svårt påverkad
  • Syremättnad (oxymetri eller blodgas)

Vid svårt anfall:

  • Sätt nål
  • Arteriell blodgas
  • Elstatus
  • Blodstatus
  • CRP
  • Lungröntgen om man misstänker pneumoni eller pneumotorax


BEHANDLING AV AKUT ASTMA HOS VUXNA

(Gravida ges samma behandling)

  1. Syrgas:
    Via näsgrimma 4-6 liter/min för att nå SaO2 ≥ 90%. (Observera att man vid misstanke om KOL endast ger 0,5 liter/min via näskateter tills blodgassvar erhållits)

  2. Inhalation av beta2-stimulerare
    I första hand med spray och spacer (likvärdig effekt med nebulisator) ex salbutamol (Ventoline Evohaler) 0,1 mg/dos med andningsbehållare. Vid svår attack tillsammans med ipratropium (Atrovent inhalationsspray 20 µg/dos)

  3. Om inhalation ges via nebulisator:
    1-2 ml salbutamol (Ventoline) inhalationslösning 5 mg/ml.
    Ovanstående inhalation kombineras med 2 ml ipratropiumbromid (Atrovent) inhalationsvätska 0,25 mg/ml vid svår attack.

  4. Om patienten av någon anledning inte kan inhalera, ges beta2-stimulerare parenteralt:
    Injektionslösning terbutalin (Bricanyl) 0,5 mg/ml: 0,5-1,0 ml subkutant.
    Vid svåra anfall spädes 1 ml av injektionslösningen med 10 ml NaCl och ges långsamt (5 minuter) intravenöst.

  5. Steroider: Vid lindrig attack ökas inhalationssteroiden 4 ggr. Vid måttlig till svår attack ges steroider oralt om patienten kan medverka.
    betametason (T Betapred) 4-8 mg upplöst i lite vatten
    alternativt
    prednisolon (T Prednisolon) 30-60 mg
    Om patienten inte kan medverka (ex medvetslös):
    8 mg betametason eller 40 mg metylprednisolon i.v.

  6. Ev teofyllin vid svårare anfall:
    Ges långsamt (30 minuter) i.v. Aldrig i central ven. Kontrollera först (om möjligt) akut S-teofyllin. Överdosering kan ge livshotande arytmier.

    Om patienten står på underhållsbehandling med teofyllin:
    Ge 2-3 mg/kg kroppsvikt av Teofyllamin 23 mg/mL långsamt i.v. (motsvarar ca 0,15 mL/kg kroppsvikt).

    Om patienten ej står på underhållsbehandling med teofyllin:
    Ge 5-6 mg/kg kroppsvikt av Teofyllamin 23 mg/mL långsamt i.v. (motsvarar ca 0,30 mL/kg kroppsvikt).
    Om fortsatt behandling med teofyllamin ges, måste S-teofyllin bestämmas kontinuerligt.

Fortsatt omhändertagande


Vid otillräcklig effekt av akutbehandlingen:

  • Inlägg patienten för sluten vård

  • Ompröva diagnosen

  • Överväg IVA-vård

  • Upprepa inhalation av beta2-stimulerare och ipratropiumbromid

  • Fortsatt steroidbehandling ges peroralt, i början fördelat på två eller flera doser per dygn (första dygnet 1,5-2 mg Prednisolon per kg kroppsvikt, efter förbättring samma kortisonkur som nämns nedan).

  • ”Astma-dropp” är sällan indicerat i modern astmabehandling. Eventuell fortsatt teofyllinbehandling ges peroralt, t ex Theo-Dur 300 mg x 2. Om teofyllin ges i infusion (vid livshotande tillstånd) är riktvärdet 0,4 mg/kg/timme (0,65 om patienten är rökare). S-teofyllinkoncentration skall kontrolleras.

  • Om patienten visar tecken på sviktande ventilation trots behandling – överväg respirator.

Indikationer för sluten vård
 

  • Patienten har inte svarat tillräckligt på behandlingen
  • Upprepade akutbesök p g a astma senaste tiden
  • Labil astma – ofta astmaattacker på natten eller morgonen
  • Bristande sjukdomsinsikt (riskpatient)

Vid hemgång från akutbesöket
 

  • Uppföljande kortisonkur:
    Tablett Prednisolon 30 mg/dag i 5-10 dagar
    alternativt
    Tablett Betapred 3 mg/dag i 5-10 dagar
    (Under denna tidsrymd krävs ingen nedtrappning)

  • Bedöm riskfaktorer

  • Förklara medicinanvändningen

  • Kontrollera inhalationstekniken

  • Aktivera/initiera aktionsplan vid akuta besvär

  • Uppföljande läkarbesök:
    Hos ordinarie läkare inom 6 veckor. Om ordinarie läkare saknas, skrivs remiss till patientens VC.

  • Remiss till specialist om:
    - Astmaförsämring under graviditet
    - Oklar utlösande faktor
    - Återkommande svår obstruktivitet
    - Labil astma

ICD-10

Huvudsakligen allergisk astma J45.0
Icke allergisk astma J45.1
Blandad astma J45.8
Astma, ospecificerad J45.9
Akut svår astma J46.9

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
J45 Astma
J46 Akut svår astma

 

Behandlingsrekommendation
 

Rekommenderad läkemedelsbehandling enligt Läkemedelsverket


Referenser
 

  1. Information från Läkemedelsverket Årgång 26, nummer 3, maj 2015. Se länk

  2. Allergi och annan överkänslighet i praktisk sjukvård 1999 (red. Nils E Eriksson & Gunilla Hedlin) Kapitel 11: Akut svår astma (Eva Norrman, Göran Wennergren och Nils E Eriksson).

  3. Larsson K (red). Astma hos vuxna, Förekomst, sjukdomsbild, diagnostik och behandling. AstraZeneca Sverige AB – Svensk Lungmedicinsk Förening, Hjärt-Lungfonden, Södertälje 2005.

  4. Socialstyrelsens riktlinjer för vård av astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) 2004. ISBN: 91-7201-907-7. Se länk för 2015 års riktlinjer

  5. GINA (Global Initiative for Asthma) Report, Global Strategy for Asthma Management and Prevention 2007. Se länk

  6. Allergi och astma (red. Gunilla Hedlin & Kjell Larsson). Lund: Studentlitteratur, 2009.

  7. Allergi och astma hos barn (red. Gunilla Hedlin, Göran Wennergren & Johan Alm). Lund: Studentlitteratur, 2014.

Gå till början av sidan.

Copyright © 2018, Internetmedicin AB
ID:116