Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
ons 23 oktober 2019, vecka 43
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Impetigo (svinkoppor)

Uppdaterad: 2019-07-21
Professor Inge Axelsson, Barnkliniken/Östersunds sjukhus/Mittuniversitetet

Granskad av: Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet

Patientinformation från 1177 Vårdguiden:

  • Utskriftsvänlig version av faktabladet




BAKGRUND
 

Impetigo är en infektion med bakterier i huden (pyoderma), vanligast nära munnen och ofta förekommande hos förskolebarn. Impetigo är en vanlig sjukdom som ökade i svårighetsgrad i början av 90-talet men epidemin tycks ha mattats.

 

Orsaker
 

Betahemolytiska streptokocker grupp A (GAS) eller S. aureus; vid bullös impetigo alltid stafylokocker.

Under epidemin under 1990- och 2000-talet dominerade stafylokocker helt. I början av epidemin hade vi i Sverige en snabb ökning av fusidin-resistenta stafylokocker.


 

SYMTOM OCH KLINISKA FYND
 

  • Icke-bullös impetigo
    Gulaktiga, såriga utslag runt näsa och mun, ibland på händer och bål.

  • Bullös impetigo
    Eksemliknande förändringar med blåsor som snabbt går över i sårytor. Ofta förekommer stafylokocker i renkultur och då bildas inga krustor och inget, eller sparsamt med, sekret.
Icke-bullös (krustös)Bullös
OrsakGAS, S. aureusToxinbildande S. aureus
HudBörjar i småsårDrabbar intakt hud
Kliniska teckenSmå pustler -> spricker -> honungsfärgade krustorBullae -> spricker -> röd, fuktig hud och omgivande hud flagnar
Typisk lokalisationAnsikte, extremiteterVar som helst
Bilderwww.dermis.net - Icke-bullöswww.dermis.net - Bullös



Fig. 1. Barn med krustös impetigo runt munnen

Impetigo_barnmun.jpg



Inkubationstid
 

  • 2-3 dagar


DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

UTREDNING / PROVTAGNING
 

I de flesta fall behövs ingen provtagning men eventuell antibiotikabehandling bör alltid föregås av bakterieodling, som bör tas efter rengöring.
 



BEHANDLING
 

Lokalbehandling som rekommenderas:
 

  1. Tag bort skorpan. Går oftast bra genom att lägga en blöt kompress på såret en stund och sedan skrapa bort skorpan.

  2. Tvätta med tvål och vatten och ev klorhexidinlösning (ej i hörselgången).

  3. Barn och vårdnadshavare ska tvätta händerna och fingertopparna noga och ofta och använda egen handduk och egna sängkläder.


Klorhexidin

Används som lösning 2 mg/ml. Undvik klorhexidinsprit som svider.


Fusidinsyra

Lokal behandling med fusidinsyra rekommenderas i de fall då ovanstående åtgärder inte är tillräckliga. Fusidinsyra doseras 2¬-3 gånger dagligen i sju dagar. Andelen S. aureus som är resistenta mot fusidinsyra är < 5 % i Sverige. (Läkemedelsverket 2018).


Retapamulin (Altargo)

Är ett antibiotikum som varit förstahandsmedlet för lokalbehandling av impetigo men är nu avregistrerat.


Ozenoxacin (Ozanex)

Är ett nytt antibiotikum för lokalt bruk godkänt i juni 2019 som ännu inte tillhandahålls (oktober 2019). Blåsorna/skorporna/såren ska tvättas med tvål och vatten flera gånger per dag så att såren torkar ut och skorporna försvinner.

 

Lokalbehandling med tveksam effekt


Väteperoxid (H2O2) finns som lokalbehandling (receptfritt i form av Microcid-kräm eller Lhp-kräm (Lipid Hydrogen Peroxide)) som kan döda stafylokocker och streptokocker. Appliceras 2-3 ggr/dag i max 3-4 veckor. Den innehåller inget antibiotikum som kan ge upphov till allergi eller resistens. I en studie där 256 patienter randomiserades till fusidinsyra eller H2O2 var det 82 % respektive 72 % av fallen som läkte ut på 3 v (Christensen 1994). Skillnaden är inte signifikant. Man vet inte om utläkningen skulle bli så mycket sämre med placebo.

Sammanfattning: H2O2 är ofarlig och kanske effektiv. Det är emellertid inte med i Läkemedelverkets rekommendationer från 2009. De enda lokalbehandlingarna som rekommenderas där är tvål och vatten, klorhexidinlösning och Altargo.

 

Lokalbehandling som inte rekommenderas

Mupirocin (Bactroban) är en viktig medicin mot bärarskap av meticillin-resistenta Staphylococcus aureus (MRSA) och ska användas mycket restriktivt. Läkemedelsverket har dessutom redovisat data som talar för att även detta lokala antibiotikum driver på resistensutvecklingen.

 

Systemisk behandling
 

Antibiotika peroralt övervägs vid mycket utbredd impetigo, vid feber och vid terapisvikt. Antibiotikabehandling bör föregås av odling med resistensbestämning. I regel är en veckas behandling tillräcklig. Använd stafylokockantibiotika om du inte har odling som enbart visar streptokocker (använd då fenoxymetylpenicillin (Kåvepenin)).
 

Läkemedelsverkets rekommendationer (2018): Behandlingstid: 7 dagar

Vuxna: Flukloxacillin (Heracillin) 1 g x 3 eller i andra hand Cefadroxil 500-1000 mg x 2.

Barn: Cefadroxil mixtur 15 mg/kg x 2. Flukloxacillin (10-17 mg/kg x3) fungerar bra om barnet tar det, men smaken gör att barnet ofta vägrar.

Alternativ vid t ex pc-allergi: Klindamycin (t ex Dalacin; vuxna 150-300 mg x 3, barn 5 mg/kg x 3.


 

SMITTSAMHET
 

Mycket smittsam. Sprids via direktkontakt. Ofta samtidigt streptokocktonsillit.

 

Hygienråd vid impetigo
 

  • Barn med impetigo bör ej vara på förskolan förrän såren har läkt.

  • Undersök om familjemedlemmarna har impetigo-liknande hudförändringar och behandla enligt ovan.

  • Noggrann hygien med handtvättning, engångshanddukar och engångsnäsdukar kan minska risken för smittspridning.

  • Hygienråd för förskola och barnhem kan fås från Folkhälsomyndigheten, se ”Smitta i förskolan".


UPPFÖLJNING OCH KOMPLIKATIONER
 

Flertalet fall behöver ej följas upp av läkare (men kanske av distriktssköterska).

Högst 10 % av patienterna drabbas av någon av följande komplikationer:
 

  • Cellulit
  • Suppurativ lymfangit
  • Staphylococcal scalded skin syndrome (SSSS)
  • Scarlatina
  • Osteomyelit, septisk artrit
  • Pneumoni
  • Sepsis

Staphylococcal scalded skin syndrome (SSSS) är en allvarlig stafylokockinfektion som främst drabbar nyfödda barn. Exotoxiner från stafylokockerna binds till molekyler i desmosomerna, kittet mellan hudcellerna. Det gör att huden lossnar, ibland över hela kroppen. Stafylokockantibiotikum i.v. eller p.o. krävs (alltid i.v. till nyfödda). Kallas också Staphylococcal Lyell's Syndrom eller Dermatitis Exfoliativa Neonatorum. Äldre barn och vuxna har vanligen antikroppar mot toxinerna och drabbas därför sällan av SSSS.

Bilder på www.dermis.net
Bilder på dermnetz.org


 

ICD-10

Impetigo (svinkoppor) L01

 

Referenser
 

  • Behandling vid impetigo. Behandlingsrekommendation, Läkemedelsverket 2003.

  • Christensen OB, Anehus S. Hydrogen peroxide cream: an alternative to topical antibiotics in the treatment of impetigo contagiosa. Acta Derm Venereol. 1994 Nov;74(6):460-2. Länk

  • Koning S et al. Efficacy and safety of retapamulin ointment as treatment of impetigo: randomized double-blind multicentre placebo-controlled trial. Br J Dermatol. 2008;158(5):1077-1082. Länk

  • Koning S et al. Interventions for impetigo. Cochrane Database Syst Rev. 2012 Jan 18;1 Länk

  • Läkemedelsverket. Läkemedelsbehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppenvård – behandlingsrekommendation. Information från Läkemedelsverket nr 3 2018. Länk/a>

  • Läkemedelsverket. Produktresumé för Ozanex. 2018. Länk

  • Melander E et al. Bactroban-salva bör undvikas vid impetigo! Info från Läkemedelsverket 2002 nr 3 p. 9-10. Även på Läkemedelsverkets hemsida

  • Melander E, Skoog G. Antibiotikaförbrukning och resistensutveckling under 10 år. I: Strama tio år. www.strama.se (2005).

  • Oranje AP et al. Topical retapamulin ointment, 1%, versus sodium fusidate ointment, 2%, for impetigo: a randomized, observer-blinded, noninferiority study. Dermatology. 2007;215(4):331-40. Länk

  • Smitta i förskolan. Kunskapsöversikt. Socialstyrelsen, Stockholm 2008. www.socialstyrelsen.se

Gå till början av sidan.

Copyright © 2019, Internetmedicin AB
ID:1057