Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
tis 20 november 2018, vecka 47
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Diabetesneuropati

Uppdaterad: 2018-06-20
Docent Åke Sjöholm, Medicinkliniken/Gävle sjukhus

Granskad av: Docent Stig Attvall, Diabetescentrum/SU/Sahlgrenska Universitetssjukhuset
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet

Patientinformation från 1177 Vårdguiden:

  • Utskriftsvänlig version av faktabladet

Annonsören har inte något inflytande på innehållet i Internetmedicin.se


BAKGRUND
 

Cirka 300 000 personer i Sverige lider idag av diabetes mellitus typ 2. Ofta föreligger sensorisk neuropati, framförallt i fötter, redan vid diagnos. Då har sjukdomen funnits latent i många år innan den upptäcks. Patienter med lång duration av sin diabetes har inte sällan autonom neuropati, vilken tar sig uttryck som bl a gastropares, ortostatisk hypotension m m.
 


Definition
 

Någon allmänt accepterad definition på diabetesneuropati finns ej, men ett antal kliniska kännetecken förekommer. Ett vanligt sådant är distal symmetrisk neuropati, beroende på att distala axoner förstörs. Detta påverkar i sin tur de långa nervbanorna. En typisk form av diabetesneuropati är sensorisk neuropati i fötter.

 

Orsaker
 

Hyperglykemin i sig anses orsaka bl a sorbitolinlagring i nerver och mikrovaskulära komplikationer, vilket försämrar nervernas kärlförsörjning.



SYMTOM OCH KLINISKA FYND
 

Vanligen ses, i olika stadier av sjukdomen:

  • Symmetrisk diffus sensorisk neuropati
    Medför bortfall av smärtförnimmelse, senare domningar, parestesier och köldkänsla, vanligen först i fötterna. Senare tillstöter allodyni och smärta. Tillståndet anses irreversibelt.

  • Mononeuropati
    Typexemplet är femoralisneuropati, vilken orsakar diabetesamyotrofi. Debuten är ofta relativt akut, vilket antyder en vaskulär genes. Patienten är oftast över 50 år, uppvisar värk i låret, atrofi och ibland också svaghet i quadriceps. Ibland viktnedgång. Patienten har svårigheter att gå i trappor eller resa sig ur en stol. Tillståndet är långsamt reversibelt.

  • Tryckpareser
    Typexemplet är medianuspares, som orsakar karpaltunnelsyndrom. Beror på att förtjockade mjukdelar i handleden komprimerar n. medianus. Åtgärdas operativt med goda resultat.

  • Diffus småfiberneuropati
    Drabbar huvudsakligen yngre kvinnor med typ-1 diabetes. Medför bortfall av värme- och smärtförnimmelser, medan vibrations- och beröringssinnet är intakt. Förknippas med svår autonom neuropati, t ex postural hypotension, Charcot-osteopati, diarré m m. Ofta föreligger neuropatiska fotsår. En autoimmun genes har föreslagits.

  • Akut smärtsam diffus neuropati
    Ofta associerat med kraftig viktnedgång (20-25 kg på ett par år). Ses ibland 2-3 månader efter att insulinbehandling påbörjats ("insulin-neurit").

  • Autonom dysfunktion
    Hos patienter med lång diabetesduration kan störning av allehanda autonoma funktioner uppträda. Vanliga sådana är:

    - Gustatorisk svettning (efter födointag)
    - Postural hypotension (>30 mmHg blodtrycksfall)
    - Diarré
    - Impotens

    Gastropares och blåsdysfunktion är mer sällsynt.

    Viktigt är att de klassiska symtomen på hypoglykemi (svettning, hjärtklappning, kallsvett mm) kan försvinna efter lång sjukdomsduration, s k "unawareness". Likaså förändras de sensoriska nerverna från bl a hjärtat, vilket innebär att diabetiker inte alltid har smärta som symtom på ischemisk kranskärlssjukdom (hjärtinfarkt, angina pectoris) utan detta kan istället yttra sig som plötslig dyspné, oväntat synkope, buksmärta m m.


UTREDNING och PROVTAGNING
 

  • Glukosprofil, HbA1c, kreatinin.

  • Elektroneurografi, EKG (RR-intervall), ortostatiskt prov, ventrikelskintigrafi (mäter magsäckens tömningshastighet med radioaktivt märkt måltid).

  • B12, folat, S-metylmalonat, homocystein, thyreoideaprover, Ca2+ (för att utesluta annan behandlingsbar neuropati). Metformin kan ibland orsaka B12-brist.



BEHANDLING
 

Livsstilsförändringar av typen kost och motion är basen i all behandling eftersom detta minskar insulinresistensen och därmed hyperglykemin, vilket får sekundärt gynnsamma effekter på neuropatin. Överdrivet alkoholbruk bör undvikas.


Farmakologisk behandling
 

  • Enklare analgetika (ASA, paracetamol, kodein etc) har sällan någon större effekt på smärtsymtomen.

  • Antidepressiva (t ex amitriptylin, duloxetin) används med framgång som analgetikum.

  • Kapsaicin-kräm topikalt (Capsina) fungerar ofta bra med ett par timmars symtomfrihet. Ett nyare alternativ med avsevärt längre effektduration är kapsaicin-plåster (Qutenza).

  • Antiepileptika kan användas för behandling av radierade smärtor (pregabalin, gabapentin, karbamazepin, fenytoin eller valproat) eller mexitil.

  • "Restless legs" kan behandlas med klonazepam medan nattliga vadkramper ofta svarar på kinin.

  • Allodyni kan ibland framgångsrikt behandlas med plastfilm (t ex Opsite).

  • Reflux behandlas med protonpumpshämmare, t ex omeprazol (Losec).

  • Svampöverväxt kan behandlas med nystatin.

  • Gallsaltdiarré kan behandlas med kolestyramin (Questran).

  • Obstipation behandlas fr a med bulkmedel.

Såväl DCCT som UKPDS bekräftar att strikt glykemisk kontroll kan förhindra uppkomsten och progressen av neuropati. Däremot kan man ej räkna med regress av symtomen genom förbättrad glykemisk kontroll. Ett välreglerat blodtryck kan också minska risken för neuropati-utveckling enligt UKPDS-studien vid typ 2 diabetes.
 

Överväg remiss till smärtenhet vid utebliven effekt av behandlingen.


 

ICD-10

Diabetes mellitus typ 1 med neurologiska komplikationer E10.4
Diabetes mellitus typ 1 med perifera kärlkomplikationer E10.5
Diabetes mellitus typ 2 med neurologiska komplikationer E11.4
Diabetes mellitus typ 2 med perifera kärlkomplikationer E11.5

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
E10 Diabetes mellitus typ 1
E11 Diabetes mellitus typ 2

 

Nationella riktlinjer
 

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvården


Referenser
 

Läkemedelsverket: Behandlingsrekommendation; Behandling av typ 2 diabetes. Länk

Williams and Pickup. Handbook of Diabetes. 2 uppl.

LeRoith, Taylor, Olefsky. Diabetes Mellitus. A Fundamental and Clinical Text.

EFNS (European Federation of Neurological Societies) guidelines on neurostimulation therapy for neuropathic pain.: European journal of neurology [1351-5101] Cruccu år:2007 vol.:14 nummer:9 sid:952. Länk

Behandlingsrekomendationer för neuropatisk smärta, Läkemedelsverket 2007. Länk

Tesfaye S et al; Toronto Diabetic Neuropathy Expert Group. Diabetic neuropathies: update on definitions, diagnostic criteria, estimation of severity, and treatments. Diabetes Care. 2010 Oct;33(10):2285-93. Länk

Review. Erratum in: Diabetes Care. 2010 Dec;33(12):2725. Länk

Gå till början av sidan.

Copyright © 2018, Internetmedicin AB
ID:1037